food Spanska - Afrikaans
1.
-
Engelskagourmet, a person who appreciates good food
-
Finskaherkuttelija, herkkusuu, gurmandi
-
Spanskagastrónomo, sibarita, gourmet, goloso
-
Turkiskagurme, tatbilir
2.
3.
-
Aromanianuspitedzu, filipsescu
-
Grekiskaκερνάω, φιλεύω
-
Ungerskamegvendégel, befizet, meghív
-
Rumänskaospăta, trata
-
Spanskainvitar, convidar
4.
5.
6.
-
Spanskapalillo de cóctel
7.
8.
-
Spanskalenteja
-
Turkiskamercimek, yasmık
-
Serbo-Croatiancheckleća, checksočivica
9.
10.
-
Spanskaneeded
-
Vietnamesehàu, sò
11.
12.
-
Armeniskaճաշացուցակ, մենյու
-
Finskamenukortti, menu, ruokalista
-
Portugisiskacardápio, menu
-
Spanskamenú
13.
-
Bretondous, disall
-
Danskausaltet, fersk
-
Norwegian(butter) usaltet, (water) fersk
-
Spanskadulce
-
Swahiliperemende, pipi
-
Svenskafrisk, färsk, osaltad, söt (about water)
-
Danskakonfekt, bolsje, slik
-
Finskamakeinen, karamelli, karkki, namu
-
Ungerskaédesség, cukorka
-
Spanskadulcechuche
-
Swahilitamu, pipi
-
Indonesiskacheckmanisan, checkpermen
-
Turkiskacheckakide şekeri, checkşekerleme
14.
-
Afrikaansbrein, harsings
-
Bau Bidayuhotok, otok
-
Crimean Tatarmiy, dimağ
-
Esperantocerbo, encefalo
-
Estniskaaju, peaaju
-
Indonesiskaotak, benak
-
Malayotak, benak
-
Malayalamതലച്ചോറ്, മസ്തിഷ്ക്കം
-
Quechuañutgo, tuxu
-
Spanskacerebro
-
Vietnameseóc, não
15.
16.
-
Engelskasomething given or offered that adds to a larger whole
-
Spanskacontribución
-
Tagalogambag, tap-ong
17.
18.
19.
20.
21.
22.
-
Esperantosardelo, anĉovo
-
Maorikokowhāwhā, korowhāwhā
-
Portugisiskaanchova, enchova
-
Spanskaanchoa
-
Tagalogdilis, dulis, balawbalaw
23.
-
EngelskaThe saliva, spit or food flowing back into a drink
24.
-
Engelskaa member of a group of people who, having no fixed home, move around seasonally in search of food, water and grazing etc
-
Finskanomadi, paimentolainen
-
Spanskanómada
-
Turkiskagöçmen, göçebe
-
Walisiskanomad, nomadiaid
25.
26.
-
Finskatarjoilupöytä, seisovapöytä, noutopöytä, buffetti
-
Tagalogtintimpye, sariling-kuha, sariling-silbi
27.
28.
29.
-
Holländskagrillen, barbecueën, braaien
-
Spanskaasar, rostizar
30.
-
Spanskafalafel
31.
-
Spanskacarne
32.
-
Engelskato keep, to maintain the condition o
-
Tjeckiskauchovat, uchovávat
-
Holländskabewaren, in stand houden
-
Tyskabewahren, aufrechterhalten
-
Turkiskadevam ettirmek, muhafaza etmek, sürdürmek
33.
34.
35.
-
Finskanirso, turhantarkka
-
Franskapointilleux, minutieux
-
Tyskapedantisch, manisch, qualifierde
-
Italienskapignolo, meticoloso
-
Maorimanaia, warahoe qualifiermanaia
-
Occitanmeticulós, primejaire, menimós, espepidaire, manhac, manhagós
-
Portugisiskameticuloso, minucioso
-
Spanskacicatero, quisquilloso, regodeón
-
Svenskanogräknad, granntyckt
-
Tyskaanspruchsvoll, wählerisch, kleinlich, mäkelig
-
Occitanexigent, refastinhós, manhac, manhagós
-
Spanskaexigente
-
Turkiskagüçbeğenir, müşkülpesent
36.
37.
-
Engelskathin aluminium/aluminum or tin used for wrapping food
-
Spanskapapel de aluminio
38.
-
Spanskadelicatessen
39.
-
Finskavalmisruoka, eines
40.
-
Finskavatkata, vispata
-
Franskabattre, fouetter
-
Maoriwhakapāhukahuka, kōheriheri, tāwhiuwhiu
-
Spanskabatir, montar
41.
42.
-
Spanskadigerir
43.
-
Spanskaespecia
44.
-
Engelskaa long, narrow, open container for feeding animals
-
TyskaTrog, Futtertrog
-
Maoriwaka, hake
-
Spanskacomedero
45.
46.
-
Spanskacereal
47.
48.
49.
-
Engelskaa bowl-shaped kitchen utensil with holes in it used for draining food such as pasta
-
Azerísüzgəc, kəfgir
-
Finskasiivilä, lävikkö
-
Maorikumete tātari, tātari
-
Spanskacoladorcoladero
-
Turkiskasüzgeç, kevgir
50.
-
Arabiskaسُلْت, شَيْلَم, جَاوْدَار
-
Armeniskaտարեկան, աշորա
-
Kurdiskaaçar, şilêl, çewder, tarîgan, baçîk, çexdar
-
Spanskacenteno
-
Walloonswele, waessén
51.
-
Tyskabestellen, ordern
-
Maoriōta, tono
-
Mizochah, ko, ko
-
Portugisiskaencomendar, pedir
-
Spanskaordenar, pedir
-
Svenskabeställa, lägga en order
52.
-
Armeniskaաման, անոթ, կաթսայիկ, պուտուկ, կճուճ, փարչ,
-
Chichewambiya, poto
-
Finskaruukku, pata, kattila
-
Friulianpignat, vâs, cite, ole
-
Ungerskaedény, fazék
-
Italienskapentolamarmitta, pignatta
-
Spanskaolla
-
Yorubaìkòkò, ikoko
53.
-
Engelskaa sturdy board, upon which one chops and prepares food
-
Spanskatabla de cortar
54.
55.
56.
-
Arabiskaسُلْت, شَيْلَم, جَاوْدَار
-
Armeniskaտարեկան, աշորա
-
Kurdiskaaçar, şilêl, çewder, tarîgan, baçîk, çexdar
-
Spanskacenteno
-
Walloonswele, waessén
57.
-
Spanskadieta
-
Finskadieetti, ruokavalio qualifierlaihis qualifier
-
Spanskadieta
-
Svenskabantning, diet
-
Finskanoudattaa ruokavaliota,
-
Engelskato cause to take food, to feed
-
Finskasyöttää, ruokkia
58.
59.
-
Holländskastoven, smoren
-
Tyskaschmoren, dünsten, dämpfen
-
Grekiskaσιγοβράζω, γιαχνίζω
-
Ungerskapárol, dinsztel
-
Rumänskagăti, găti la capac, înăbuși qualifier
-
Skotsk gæliskastiubh, stiubhaig
-
Serbo-Croatiandinstati, динстати
60.
-
Engelskaoverindulgence in either food or drink, overeating
61.
62.
-
Spanskapesado, indigesto
63.
64.
65.
-
Engelskaa snack food made from corn kernels popped by dry heating
-
Esperantokrevmaizo, pufmaizo
-
Estniskapopkorn, plaksumais
-
Finskapopcorn, paukkumaissi, paahtomaissi
-
Navajonaadą́ą́ʼ dilchxoshí, diltáłii
-
Rumänskafloricelele de porumb, cocoșei, pop-corn
-
Spanskapalomitas de maíz
-
Tagalogbusang mais, binusang mais, papkorn
-
Vietnamesebắp rang, bỏng ngô
66.
-
Spanskasatisfactorio
67.
68.
-
Engelskaact or practice of abstaining from or eating very little food
-
Armeniskaպաս, ծոմ, պահք
-
Finskapaasto, paastoaminen
-
Old Portugueseastẽença, jajũu
-
Sardodejunu, deunu, deunzu, diunzu, diugnu, geunu,
-
Sicilianskdijunu, dajunu
-
Spanskaayuno
-
Teluguఉపవాసము, lపస్తు
-
Venetianzun, dizun, dezun
-
Vietnamesenhịn ăn, kiêng ăn
-
Engelskaperiod of time when one abstains from or eats very little food
-
Armeniskaպաս, ծոմ, պահք
-
Spanskaayuno
-
Swahilifunga, saumu
-
Vietnamesenhịn ăn, kiêng ăn
69.
70.
-
Armeniskaբաղադրատոմս, ռեցեպտ
-
Finskaresepti, ruokaresepti
-
Maoritohutohu tao kai, tohutao, tohutaka
-
Spanskareceta
71.
72.
73.
74.
-
EngelskaAny of exocrine glands producing saliva to break down carbohydrates in food enzymatically
-
Spanskaglándula salival
75.
-
Tyskaspendieren, schmeißen
76.
77.
-
Tjeckiskaohřát, zahřát
-
Danskavarme, opvarme, holde
-
Holländskaopwarmen, verwarmen, warm houden
-
Finskalämmittää, lämmitellä
-
Franskachauffer, échauffer, réchauffer
-
Italienskariscaldare, scaldare
-
Latincalefacio, calesco
-
Maoriwhakaahuru, whakamahana, whakamāhanahana, whakatāmahana qualifier
-
Portugisiskaaquecer, esquentar
-
Slovenegreti, ogreti, segreti
-
Spanskacalentar
78.
-
Armeniskaսալօջախ, վառարան
-
Finskahella, liesi,
-
Georgiskaღუმელი, ქურა
-
Spanskacocinahornillo
-
Tagalogkalan, kusinilya qualifier
-
Yup'ikpelit'aaq, kaminiaq
79.
80.
81.
-
Spanskaancas de rana
82.
-
Spanskatajador
83.
-
Kinesiska春藥, 春药 chūn yào
-
Spanskaafrodisíaco
84.
-
Spanskapoquito g
85.
-
Holländskabeetje, hapje (of food)
-
Finskapala, palanen, osa, osanen
-
Maoripīhi, maramara
-
Turkiskaazıcık, biraz, gıdı, parça, parçacık, zerre
86.
87.
88.
-
Spanskapastel
89.
-
Indonesiskajasa boga, katering
-
Spanskabanquetecatering
90.
-
Franskaqualifierfrje vous en prie, qualifierfrje t'en prie,
-
Portugisiskafique à vontade, sinta-se à vontade
-
Spanskaorale como vas, adelante, llegale con confinaza
91.
-
Spanskamaná
92.
-
Engelskaperson who enjoys the good things in life, especially good food and drink
-
Finskaelämännautiskelija, elostelija
-
Kannadaಭೋಜನಪ್ರಿಯ, ಸುಭೋಜ್ಯಪ್ರಿಯ, ಭೋಜನ ರಸಿಕ, ಪಾಕಪ್ರಿಯ
-
Spanskavividor
93.
94.
-
Tjeckiskamüsli, cereálie
95.
-
Spanskanatto
96.
-
Finskaäidinmaidonkorvike, äidinmaidonvastike
97.
98.
-
Spanskasuperalimento
99.
-
Finskasapuska, safka, sörsseli
100.
-
Engelskaof food and food products: grown without agrichemicals
-
Holländskaorganisch, organische, biologisch
-
Franskabio, biologique
-
Tyskaaus (kontrollierenbio-, öko-#Germande
-
Italienskabiologico, organico
-
Spanskaorgánico
101.
-
Armeniskaկերակուր, ճաշ
-
Esperantomanĝaĵo, manĝo
-
Georgiskaსაჭმელი, ჭამა
-
Hawaiianʻaina, pāʻina
-
Spanskacomida
-
Turkiskayemek, qualifiertr
-
Vietnamesebữa, bữa cơ
102.
Rimlexikon PluralEnglish translator: Spanish food Eesti sõnaraamat Español Traductor Svenska Översättare